Knyter mina skor

 

På ett ben, på en fot.

På en armlängds avstånd.

På fri fot.

Knyter mina skor utan snören.

Ställer allt rakt, i linje med mig själv.

En akt jag inte kan gå förbi, det finns inga öppna landskap bara en väg utan avvikelse.

 

 

Namnlös

 

Mina fingrar, dom skriver inte längre som jag vill. Står med tom kasse utanför affären, tänker på alla goda saker men dom hamnar på tvären.

Frågar kassörskan om vägen tillbaks.

Va ! Varför vill du tillbaks ? Här är väl bra ?

Du får välja och vraka, välj bland saker som dom rika inte vill ha, ät dig mätt på överflödet och åk sedan tillbaka.

Med svaret i bakfickan började jag att gå, ingen skall bestämma mitt urval.

 

Äkta Svensk Pannkaka

Sjöng några sånger för dom som aldrig hört förut.

Besökte rum där du aldrig hittar ut.

I vit mask på din konfirmation, som utklädd poet på en annans distribution.

Letar efter noter som ännu inte skrivits ner, upptäcker vakanser som ingen annan ser.

Är portförbjuden men kommer alltid in ändå, står vid de överblivnas dörrar och ringer varsamt på. Samlar på mynt för att lägga i fickor som inga har, försöker att höja min röst för dom små som stannat kvar.

 

En Kaj Full Med Modiga Ben

En kaj full med modiga ben, nu lämnar vi det här stället, bort från penninghungrande magar, nedlåtande blickar och uppgjorda affärer.

Vi kringgår alla skratt som utförs på andras bekostnad. Vi ger nutiden sparken och ger gårdagens offer en chans till.