Vid foten stod jag, längtade efter allt jag inte haft, längtade efter allt jag förlorat.
Trädets krona stirrade tillbaks, tyckte att den log men jag måste ha sett fel, luften kändes syrlig och påträngande.
Gick tillbaks till platsen som ingen visste om, såg ditt ansikte, kände din andedräkt.
Vilse men ändå på rätt väg, fyllde envist igen ett hål och gick vidare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar